M a l i n

Det är grått ute, vilket passar min sinnesstämning ganska bra just nu.
Varför? Därför:

1. Jag känner mig och ser ut som att jag är 100 år, trots att jag bara är inne på 23:e året.
2. Min pojkvän tittar inte på mig med kärlek i blicken. Jag minns inte riktigt hur det var när vi först träffades. Vi bråkar om disk och tvätt och smuts.
3. Sex är inte roligt längre. Alla trosor och bh:sar är fula och flera år gamla. Jag är ful. Det är jobbigt och svettigt.
4. Jag är ful, så ful. FUL!
5. Jag är tråkig, så tråkig.
6. Jag minns inte när jag fixade håret sist. Jag minns inte heller när jag sminkade mig så att jag kände mig snygg heller... Har slutat använda läppglans och jag älskar ju läppglans!
7. Jag dricker "ansvarsfullt" dvs. bara öl eller bara vin. Blandar inte för mycket för då blir jag för bakfull. Försöker att inte bli för full för då tycker Thomas (och andra?) att jag är jobbig. Skulle vilja koppla bort tanken på vad andra ska tycka och bara supa tills jag trillar omkull för då mår jag ju bra. Eller bättre i alla fall, än jag gör annars. 
8. Men vad spelar det för roll? Vem behöver jag vara snygg för? Varför ska jag ha sex? Jag orkar inte bry mig om någonting längre, det kvittar. Vill helst av allt låsa in mig och sova bort hela sommaren. Kan man inte få göra det? Sömn är ju det bästa som finns, man kan inte få för mycket sömn.
9. Pengarna är slut, jag ligger back på kontot.
10. Trött på att fejka vuxen trots att jag känner mig som en vilsen sextonåring. Vet inte alls hur jag ska bete mig längre.
11. Lägenheten ser hemsk ut och trots att jag verkligen vill städa orkar jag inte. Allt är smutsigt. Dammtussarna anfaller. Varje gång jag går in i lägenheten blir jag lessnare än jag var innan jag gick in.
12. Jag ser inte fram emot någonting längre. Det finns ingenting att se fram emot. Trots att jag ska på möhippa och det är ludvikafesten och andra saker.
13. Tänker bara på att jag ska anpassa mig, kan inte vara mig själv och därför är det inte så kul längre.
14. Jag vill vara bäst på allt och när jag inte är det så bryter jag ihop och gråter. När ska jag lära mig att jag inte är bäst på någonting och bara göra mitt bästa istället?