M a l i n

I wish I knew how it would feel to be free
I wish I could break all the chains holding me
I wish I could say all the thing that I should say
Say them loud, say them clear
For the whole round world to hear
I wish I could share all the love that's in my heart
Remove all the bars that keep us apart
I wish you could know what it means to be me
Then you'd see and agree that every man should be free

Har gjort en massa saker och sovit väldigt lite i helgen.
Det tycker inte min kropp om, så nu har jag jätteont i halsen och känner mig sjukt trött och grinig. Thomas säger att jag börjar bli gammal, haha.
Det stämmer nog, för jag har tagit det ganska lugnt med alkoholen i alla fall. Så jag borde må bättre än såhär.
Oh well.

Har hört någonstans att man ska vila ut på helgen. Vila ut? What? Är alltid sjukt sliten efter helgerna och på måndagen försöker man bara överleva och ta igen sig. Är det inte tusen fester så är det tusen andra saker som ska göras.
Det är inte det sjuka iochförsig.
Det sjuka är att jag är så rastlös!
Det spritter i benen!
Jag vill vill vill vill vill hitta på någonting.. men vad? Hmmm.

Har glömt matlådan hemma så jag får ingen mat idag :( Bläh.
Åt två vita toastmackor och drack en kopp te vid åttatiden. Kommer kanske hem vid halvfyra. Då kommer jag vara sammanbiten, förbannad och så hungrig att jag skulle kunna döda någon. Så se upp!

Har haft en sån där "kasta-mig-av-och-an-i-sängen-i-ångestsvett-och-fundera-över-alla-tings-jevligheter" natt.

Till vardags kan jag skaka på axlarna och säga "det ordnar sig" till mig själv. Jag brukar upprepa det sisådär hundra gånger i huvudet tills jag tror på det. Men på natten kommer det ångestblixtar.

Pang!
Tänk om jag valt fel? Tänk om det skiter sig? Vart ska jag bo sen? Vad ska jag göra? Vad vill jag göra? Vad fan håller jag på med? Är det såhär livet ska vara? Eller hur ska det vara? Hur blir det sen? Tänk om jag dör imorgon och så var det sista jag gjorde att ligga här och ha meningslös ångest? Men livet är ju meningslöst? Och sen dör man.. just det.

Det enda som lugnar ner mig i dessa stunder är att jag visualiserar att jag packar allt jag äger och har i en väska och hoppar på första bästa plan till varsomhelst. Försvinner. Hejdå. Hör av mig igen om ett år! Eller två.

Kom igen Malin!
Du lever i världens bästa land och har det så fetbra att du har lyxen att ha tid och ligga och ha ångest! Skärpning!

Faaan.
Sug.
Min.
Feta.
***

Melodifestivalen var länge en tradition som jag älskade. Alltid hemma hos farmor med mitt favoritgodis och mängder av goda mackor och saft. Maten tycktes aldrig ta slut, så fort man ätit någonting färdigt så hade hon ställt fram något nytt. Jag var ju så smal, vilket oroade henne. Hon hade små papper där vi satte poäng för alla länder och vi var oftast överens. Ballader var skit och det skulle svänga ordentligt om musiken. Och spänningen, pirret i magen när de olika länderna fick lägga sina röster.  Man fick sitta uppe tills allt var färdigt, det var ju hur sent som helst! Sen sov man gott för att man var så glad.

Detta är kanske lite pinsamt, men det kan jag ju bjuda på. Jag var länge besatt av Jan Johansen efter att han kom trea med "Se på mig". Han spelade i Ludvika och jag gick dit och kikade såklart, förmodligen min första konsert. Fick hans autograf till och med.

Senare blev jag besatt av Gina G efter att hon tävlade för England med "Oh ah just a litte bit". Farmor hatade henne: "Nej usch det där är inte schlager!". Hon var nog inte överförtjust i kjolen heller, Gina G var nämligen den första i dessa sammanhang som hade en kjol som slutade innan den började. En liten silvrig, glittrig discosak som visade mer än den dolde (Charlotte släng dig i väggen!). Jag köpte någon absolut dance skiva med den låten, den skivan gick varm länge. De spelade den låten på träningen för några veckor sedan, jag blev superglad (i smyg såklart). Gjorde övningarna lite extra fort av ren glädje. Inte kvalitetsmusik direkt, men minnen...

Det bästa var väl ändå att man fick umgås med farmor en hel kväll, bara hon och jag. Hon blev aldrig arg eller irriterad, hon var alltid glad och tacksam bara av den enkla anledningen att jag var där. Enligt mamma sa farmor följande när jag föddes: "ÄNTLIGEN!". Det säger kanske allt om hur underbar hon är.

Nu är det inte roligt längre. Schlagern är död, eller i alla fall utrotningshotad. Tror inte ens farmor tittar längre. Hundrasjuttioelva deltävlingar med totalt tondöva artiser. Sedan kommer man till finalen där något serbiskt/estniskt/lettiskt mumbojumbobidrag vinner. Någon som kommer ihåg låten som vann förra året? Skulle inte tro det va...!

Ändå tänker jag smygzappa lite för att se vem som vinner och smyghålla tummarna för Sverige eller Island. I övrigt ska jag titta på American Pie 2 och BandCamp i ren protest. Behöver lite dumkomedi för att pigga upp mig. Det ska avnjutas med färskpressad juice, lyxvindrinken samt jordgubbar.

Kunde inte låta bli att tjuvlyssna på bussen som vanligt.
Bara jag som gör detta? Vem vet.
Roligt är det i alla fall.

Brudarna 20-something:
- "Men vem faen rakar benen på vintern?! Det är ingen som ser juuu!" (högljutt)
- "Men din pojkvän?"
- "Ääääähhh"

Helt rätt! Killarna ska också lida på vintern!

Grabbarna 20-something:
- "Ja, hon ser ju ut som en helt ny person nu!" (om tjejen som fått nytt jobb)
- "Vaddå?"
- "En helt glöd i ansiktet liksom, den hade hon inte tidigare. Det märks att hon gillar det hon gör"

Aaaaaw. Killar kan prata känslor tydligen, haha.

Och sen den söta hemmapappan med tvillingbäbisar i vagnen. Jättesött och bra att killar tar ansvar. Men vad är det med den äldre generationen (läs tant)? Så fort de ser en MAN med en bäbis, och i detta fallet två (sensation!), så ser de ut som att de ska dö av tacksamhet. "Åh, en kille som tar hand om barn, Åh, en kille som tar ansvar, Åh så underbart". Man bara ser hur de lyser upp och ler och frågar killen en massa konstiga frågor som: "Åh, vart ska ni? Åh, vad ska ni göra där då? Så trevligt, så trevligt" Får tjejer denna credit när de uppfostrar barn? Nej, de anses jevligt konstiga om de inte vill göra det. Och får sura blicken om ungen så mycket som piper. När de har krystat fram bäbisar genom att spräcka hela heligheten. Så. Nu fick jag det sagt. Har stört mig på det länge.