äckligt värre
När jag var liten bet jag på naglarna. Och inte sådär lite sött som vissa gör, gnager lite grann i smyg hemmavid och filar sedan dem snyggt så att det inte syns. Utan på det äckliga in public "stoppa-in-hela-fingrarna-i-munnen-och-gnaga-ner-till-nagelroten-så-det-blöder" sättet. Man fick väl höra av allt och alla att det var, just det, äckligt! Klasskamrater. Vänner. Detta eviga gnäll. Pappa sa alltid: "sluta bit!" och mutade mig med diverse saker för att jag skulle sluta. Och sen var det faktiskt inte så kul heller att konstant gå omkring med blodiga fingrar. Så förgäves försökte jag att sluta. Men reflexen var så stark att när man minst anade det så vips var fingret i munnen. Igen.
Och just det, någon som kommer ihåg "Stopp-och-väx" som man kunde köpa på apoteket? Det fungerade inte heller.
Jag har ett minne av att jag och Emma Angberg hade en "sluta-bita-pakt" på mellanstadiet som höll ganska länge faktiskt. Vi tävlade och påminde varandra om den andra bet på naglarna.
Det funkade skitbra! Förutom att jag började hålla på med hundra olika andra störande saker istället, tugga tuggummi, knäppa med fingrarna, trumma på saker, knäcka knogarna istället. Och ingenting av detta var lika tillfredställande som att bita på naglarna.
Då hittade jag kryphålet: att bita alternativt slita sönder nagelbanden och huden på fingrarna istället! Jag förlorade inte pakten men samtidigt kunde jag tugga på fingrarna. Suveränt.
Men... återigen blodiga och dessutom svullna fingrar. Inte snyggt.
Efter att försökt sluta med detta utan att lyckas tog till storsläggan på äldre dar. Fejknaglar!
Aldrig har mina händer varit så vackra, de var så vackra att jag inte kunde tugga på dem. Det var roligare att sitta och beundra dem, så perfekt fransk manikyr och perfekt längd.
Dock kostar det ungefär en tusenlapp att få dom gjorda. Så det höll inte i längden.
Och plötsligt har jag hittat en ny guldgrej: Mary Kay's handkit. Jag smörjer, peelar och smörjer mina händer och nagelband så att de aldrig är torra och lockar mig till att massakera dem. Det fungerar faktiskt ganska bra, fingrarna är inte svullna och blodiga längre. Men mina tummar har fortfarande en tendens att bli sönderpillade, men det är ändå hundra gånger bättre än förut.
Men... en ny äcklig ovana har plötsligt dykt upp. Läpparna blir ju fnasiga så här på hösten. Då måste man ju bita och slita bort fnaset. Så här sitter jag med blodiga och svullna läppar. Det gör oooont!
Why Oh Why?
Tackar gudarna för min astma och envishet som gjort att jag inte börjat röka. Har inte ens vågat prova att ta ett enda bloss på grund av att jag vet hur det slutar. Det hade varit det ultimata beroendet, jag hade aldrig kunnat sluta!